Hur undviker jag som har lymfödem att få hudkomplikationer?
Håll den ödematösa huden så torr och ren som möjligt, annars kan lätt hudsprickor eller sår uppstå. Smörj ditt lymfödem dagligen med mjukgörande hudlotion. Låt hudlotionen torka in ordentligt innan du sätter på din kompressionsstrumpa.
Benlymfödem:
- Kontrollera huden noggrant varje dag – titta mellan tårna och under fötterna.
- Behandla fotsvamp om du blir angripen.
- Rengör sår direkt med tvål och vatten och sätt på skyddande plåster/förband.
- Klipp av tånaglarna rakt.
- Gå inte barfota.
- Om du vill ta bort hår: använd milt hårborttagningsmedel – raka inte!
- Håll huden ren och smörj in huden varje dag.
Armlymfödem:
- Använd handskar då du arbetar med smutsigt arbete, t.ex. i trädgården, i jord eller ”mekar med bilen”.
- Gör mild manikyr – peta inte ned nagelbanden för hårt!
- Undvik armband och klockor med nickelinnehåll eller annat allergiframkallande ämne. Ha klockan helst på andra armen.
- Om du vill ta bort hår: använd milt hårborttagningsmedel – raka inte!
- Håll huden ren och smörj in huden varje dag.
Till sist för alla lymfödem:
Bränn dig inte i solen. Skydda ditt lymfödem med kläder och använd hög solskyddsfaktor, minst 30.
ROSFEBER (erysipelas)
Ibland kan bakterier tränga in genom huden, t.ex. i en hudspricka, ett eksem eller ett sår. På huden finns normalt en stor mängd bakterier som inte gör någon skada, utan tvärt om skyddar oss. Men dessa bakterier ska bara finnas på huden. När de kommer in i kroppen, blir vi sjuka. De bakterier som orsakar rosfeber är streptokocker (betahemolyserande streptokocker). Ibland kan huden få liknande symptom som vid rosfeber, av bakterierna stafylokocker. I det senare fallet brukar sjukdomen ha ett mildare förlopp. Det är önskvärt att man tar en halsodling i samband med utbrottet för att säkerställa spridningen av bakterierna.
Nästan alla som har ett diagnosticerat lymfödem, känner till att de ska vara observanta på symtomen vid rosfeber. Rosfeber, som på fackspråk heter erysipelas, behandlas med antibiotika.
Symtomen vid rosfeber är: ett skarpt avgränsat rött hudområde som ofta är ömt eller smärtar. Det drabbade området är varmare än omgivande hud och inte allför sällan ser man vätskefyllda blåsor. Nästan alltid finns en allmänpåverkan med akut feber, frossa och eventuellt illamående och kräkningar.
Det är mycket viktigt att få snabb diagnos och behandling för att undvika komplikationer, t.ex. blodförgiftning och njurpåverkan. Sjukdomen kommer ofta plötsligt och insjuknandet är väldigt snabbt. Sök därför vårdcentral eller akutsjukhus direkt om du misstänker att du drabbats av rosfeber.
Du som redan drabbats av rosfeber tidigare, se till att ha antibiotika hemma så du hinner ta första dosen redan på väg in till sjuhuset/vårdcentralen. Är du på resa är detta extra viktigt. Det kan vara svårt att hitta rätt vård snabbt då man är utomlands…
Vid rosfeber finns det en risk att underliggande lymfkärl skadas så att lymfödemet förvärras. Därför är det, som sagt, mycket viktigt med snabb vård.
Under sjukdomens akuta skede, ska du INTE ha kompressionsstrumpan på och INTE bandagera dig. Håll dig i stillhet, ta ordinerat antibiotika och låt infektionen försvinna först. Manuellt lymfdränage är också kontraindicerat under sjukdomstiden.
Om du drabbats och äter antibiotika, kontakta din lymfterapeut för ytterligare råd och uppföljning.
LYMFCYSTOR (lymfblåsor)
Blåsor på huden kan vara lymfcystor.
Vid vissa tillstånd, t.ex. efter en operation eller annan sjukdom, kan lymfsystemet vara extra mycket ”ur balans”. Om de små lymfkapillärerna inte kan transportera bort den lymfvätska som ligger i tomrummet mellan cellerna ytligt inunder huden, så sväller lymfkapillärerna upp. De kan då hitta sin väg ut genom någon hudspricka i huden (eller operationsärr) och visa sig som sprängfyllda blåsor innehållande en bärnstensfärgad vätska, dvs. lymfvätska. De här blåsorna kan klia eller svida, speciellt om de går sönder. Blåsorna är alltså ”uppblåsta” lymfkapillärer.
Lymfvätskan måste tvättas bort om den kommer på huden, annars kan sår lätt uppstå. En sprucken lymfblåsa torkar normalt upp på ett par dagar.
Har du fått lymfblåsor som inte läkt ut som de ska, finns det alltid en liten risk för att det bildats en liten lymffistelgång.
LYMFFISTLAR
Klibbig, gul vätska på huden kan vara lymfvätska från fistelgångar. Lymfvätskeläckage, lymforrhea.
En lymffistel är en spricka eller ett hål i huden där lymfvätska fritt kan rinna ut från de underliggande lymfkärlen. När huden är svullen, finns det mycket lymfvätska i det området. Lymfsystemet får svårt att transportera bort all lymfvätska och små eller större ”portioner” som ligger fritt mellan cellerna under huden, söker sin väg ut genom hudsprickor eller hudkanaler som bildats för att ”hjälpa” lymfsystemet att bli av med vätskan. Detta kan ske framför allt om lymkärlen i ett område blivit skadade, t.ex. efter en operation. Dessa fistlar (sprickor, kanaler i huden) ska normalt inte finnas där.
Förebyggande och läkande åtgärder om du drabbats av lymffistelgångar:
För att inte få in bakterier i dessa hudöppningar, är det viktigt att hålla huden ren och att smörja in huden med en mjukgörande hudlotion.
Manuellt lymfdränage och bandagering ser till att lymfvätskan tar ”rätt väg” till lymfkärlen. Bra kompressionsmaterial är alltid det viktigaste förebyggande medlet mot denna hudkomplikation.
Märk:
Personer som har fått lymfödem på grund av pågående cancer, har en annan utgångspunkt för att kommat till rätta med besvärande lymfläckage (lymforrhea). Cancerpatienter får då bäst hjälp av läkare och lymfterapeut på sjukhuset där behandlingen av cancern görs.
