Venös insufficiens betyder att blodflödet genom venerna av förekommen anledning inte kan transportera allt blod, som kommer från artärsidan, tillbaka till hjärtat. Detta sker framför allt när klaffarna i benen är skadade. Det kan vara ärftligt, eller på grund av förvärvad skada, t.ex. efter en blodpropp i benet. När blodet inte orkar ta sig tillbaka i normal takt, så ”stockar sig” blodet i venerna, det blir ett ökat tryck och blodvätskan tränger ut till vävnaden genom kärlväggarna.
Efter långvarig och obehandlad venös insufficiens, kan man få åderbråck och benödem. Denna process skulle man kunna dela in i tre faser:
- FAS 1: Det finns en mekanisk skada på venerna. Den vätska som läcker ut till vävnaden tar lymfsystemet hand om. Lymfsystemet jobbar därmed ”för högtyck” men är fortfarande friskt. Inget ödem syns. Obehandlat leder detta dock till fas 2.
- FAS 2: Lymfsystemets transportkapacitet är fortfarande normal, men transportbehovet är för högt för lymfsystemet. Detta märks i form av ett ödem, framförallt på underbenen och fötterna, som märks tydligast framåt eftermiddagen/kvällen. Detta ödem försvinner genom vila på natten.
- FAS 3. Lymfsystemet har skadats genom att det under en längre tid har arbetat för ”högtryck”. Ödemet försvinner inte under natten. Ett lokalt sekundärt lymfödem har uppstått.
Dopplerundersökning
En dopplerundersökning kan göras på en vårdcentral. Det görs för att ta reda på om en person som har venös insufficiens även har artärinsufficiens. Ett armblodtryck tas först på vanligt sätt och sedan tar man ett blodtryck över fotvristen. Man får då ett ankel/armidex som ger en god vägledning för diagnos, fortsatt behandling och utredning. Detta är speciellt viktigt för personen som förutom venös insufficiens har smärtor i benen och/eller bensår.
